Schemat är grunden till en ökad skolnärvaro

I Sverige idag kan det finnas så många som 5000 hemmasittare – elever som haft ogiltig frånvaro i mer än en månad på en termin. Det visar uppgifter som presenterats i media under året. Tydligt är att antalet inte sjunkit, trots att problemet funnits i många år, utan tvärt om ökar. Det märker man av på Blommensbergsskolan i Stockholm, där man sedan flera år arbetar särskilt med hemmasittare. Men här har man lyckats vända på problemen och nått framgång.

Korta beslutsvägar
Maria Rosell, biträdande rektor för Blommensbergsskolan, säger att det finns nästan lika många skäl bakom den problematiska frånvaron, som det finns hemmasittare. Maria har flera års erfarenhet av elever med problematisk frånvaro, NPF och autism. Som biträdande rektor är hon dessutom ansvarig för elevhälsan. På Blommensbergsskolan är man noga med att ta reda på orsaken i varje enskilt fall, för att därefter hitta vägen tillbaka till skolan, som också kan se väldigt olika ut.
- Väl förankrade rutiner hos skolans medarbetare. Systematiska mätningar visar hur skolnärvaron ser ut och effekter av åtgärderna. Digital registrering ger skolan och kommunen tillförlitlig information, menar Maria Rosell.
Skolan har ett lösningsfokuserat arbetssätt där inga vägar tillbaka till skolan är fel. För en del elever kan det till exempel räcka att korta skoldagen något tills man tagit sig igenom en jobbig period i livet. För andra kan stora skolor och klasser vara skrämmande i sig, då har Blommensbergsskolan en mindre trävilla på sitt område med ett litet klassrum som tar emot mindre klasser för de elever som behöver lugn.
- Vi har dessutom gott om andra rum och utrymmen där våra elever kan sitta för sig själva. Ibland räcker det att kunna gå iväg bara en liten stund. Vi har möjliggjort så att undervisningen även kan till exempel ske liggandes i en ljuddämpande soffa, säger Maria Rosell.

Prestigelöst lärande
Blommensbergsskola vill se 100 % närvaro för alla deras elever men har individer som inte klarar av en sådan närvaro. Varje elev som börjar få problematisk frånvaro får en individuell handlingsplan. Teamet bestående av elev, förälder, lärare, elevassistent och elevhälsa tar gemensamt fram en plan. Grunden till planen ligger elevens schema. Skolan utgår från schemat, dess uppbyggnad och hur det fungerar för eleven.
- Om eleven känner att om dagarna blir kortare, vill börja lite senare så anpassar vi oss. Vill eleven istället ligga på en soffa utanför klassrummet så löser vi det. Vi är inte bundna till klassundervisning eller att eleven måste vara närvarande hela lektioner. Fortsätter Maria Rosell.

Syftet med skolans flexibla handlingsplaner för eleverna är att på det här sättet skapas ett nära samarbete med eleven, förälder och lärare. Alla får en gemensambild över situationen samtidigt som eleven och skolan får en kontrollerad frånvaro och möjlighet att planera undervisningen när eleven är närvarande.
- Hur bra skolan och kommunen än arbetar för att öka skolnärvaron är ändå bemötandet av varje elev och dess vårdnadshavare det allra viktigaste. Det måste finnas en flexibilitet och en förmåga att möta varje elevs behov. Inga av våra elever skall känna att de misslyckas, avslutar Maria Rosell.

Positiva effekter av närvarofokus
Blommensbergsskola har visat hur viktigt det är att ha eleven i fokus men också att sätta tydliga rutiner samt arbetssätt, allt grundat i ett bra tänk kring sitt schema. Schemat på skolan läggs i systemet Skola24 och där sköts också alla närvarohantering.
- För oss på Skola24 är det fantastiskt att ha en kund Blommensbergsskola som använder våra verktyg på helt rätt sätt. Vi kan på många sätt erbjuda ett systemstöd och kompetens kring hur man kan nå effekt i sitt närvaroarbete men det är ju alltid skolorna som gör själva arbetet. Att se framgången för Blommensberg Skola och att eleverna med en historik kring problematisk frånvaro nu vänt och är närvarande är mycket inspirerande och värmer hjärtat, säger Claudia Lindström Avtalsansvarig för Stockholms stad och Affärschef på Skola24.

Marias råd för ett proaktivt skolnärvaroarbete:
• Goda relationer
Elever behöver bli sedda och komma till tals till tals. Ett bra samarbete med hemmet har också stor betydelse.
• Kunskapsfokus
Eleverna ska så fort som möjligt få det stöd de behöver för att kunna nå målen.
• Samverkan
Samsyn mellan politiska nämnder och förvaltningar och samverkan mellan t ex socialtjänsten, BUP, barn- och ungdomshabilitering, ungdomsmottagning, polis och fritidsförvaltning.
• Allas engagemang och aktivt ledarskap
All personal bör involveras i skolnärvaroarbetet, både i det direkta arbetet och i olika möten mellan medarbetare. Ett tydligt ledarskap är väsentligt.

• Tydliga rutiner och modern teknik
Väl förankrade rutiner hos skolans medarbetare. Systematiska mätningar visar hur skolnärvaron ser ut och effekter av åtgärderna. Digital registrering ger skolan och kommunen tillförlitlig information.