Resursskolan Magelungen Danvikstull

Vad är en resursskola?

Det finns både kommunala samt fristående resursskolor och båda syftar till att ge elever som är i behov av särskilt stöd de anpassningar i utbildningen som behövs. Personaltätheten är hög och pedagogik och lokaler är anpassade efter elevernas behov.

Elever som går på en resursskola har ofta flera år av skolmisslyckande bakom sig och det är inte sällan att en problematisk frånvarohistorik finns. De elever som går på en resursskola omnämns i Skollagen som ”elever med omfattande behov av särskilt stöd”.

Magelungen

Magelungen var från början ett behandlingshem i Landstingets ägo men som knoppades av 1993. Efter några år bestämde man sig för att starta skolor med behandling och så småningom renodlade resursskolor. Nu för tiden har Magelungen både behandlingshem och resursskolor men det är skolorna som på senare år växt mest. Namnet har koncernen fått från sjön vid Farsta där det första behandlingshemmet låg. Skolorna finns spridda över hela Sverige och varje skola har avtal med de kommuner som deras elever kommer ifrån. Läs mer om Magelungens verksamhet. 

Magelungen Danvikstull

Rektor Helene Degerfelt beskriver gymnasieskolan Magelungen Danvikstull som ”en liten resursskola som skollagen inte är skriven för”. Med det menar Helene att, förutom skolpengen, så finansieras skolan av det tilläggsbelopp som finns att ansöka om. Hade skolformen även varit en skolform även i skollagen så hade de ekonomiska förutsättningarna sett annorlunda ut. Skolan ansöker om tilläggsbeloppet hos de hemkommuner som deras elever tillhör och tilläggsbeloppet söks på individnivå. På en vanlig större gymnasieskola används oftast tilläggsbeloppet till en elevassistent som är knuten till en individ. Det är inte ovanligt att dessa elevassistenter helt saknar utbildning kring vad denna typ av elever behöver. Magelungens skolor använder tilläggsbeloppen till att skapa en trygg studiemiljö med mindre grupper och stor personaltäthet.

”En liten resursskola som skollagen inte är skriven för”

Helene berättar också att skolformen som de bedriver inte är någon skolform i skollagen. I skollagen finns exempelvis särskola och specialskola men inte resursskola. Eleven söker skolan själv i gymnasievalet och elevens avlämnande skola lämnar ifrån sig de uppgifter som finns, som exempelvis den pedagogiska utredningen. Därefter tas det ett beslut om eleven har behov av de extraordinära stödinsatser som skolan erbjuder.

”Vår skolform är inte en skolform enligt skollagen”

Magelungen Danvikstull startades 2014 och Helene berättar att efter de första åtta åren så kan skolan visa goda resultat på att deras typ av skolorganisation fungerar. Skolan har jättefina resultat, exempelvis gällande fullgången gymnasieutbildning med studentexamen. Framgångsfaktorerna är:

• En organisation med personal som har hög kompetens.
• Stort fokus på relationen mellan elev och skolpersonal.
• Flexibel organisation med frihet att styra resurserna, på ett snabbt och effektivt sätt, dit de behövs bäst.

Biträdande rektor Jenny Berg tillsammans med Rektor Helene Degerfelt i skolans lokaler

På Magelungen Danvikstull går det 100 elever och det arbetar 14 lärare, fem i elevhälsoteamet och tre i skolledningen. Störst elevtryck är det på skolans Barn- och fritidsprogram där det i år var 37 sökande på tio platser. Skolan har endast något enstaka avhopp per år och andelen som tar studentexamen ligger mellan 85% och 100%.

Biträdande rektor på skolan, Jenny Berg, berättar att eleverna som går på skolan har svårt med processer och att de har ett stort behov av tydlighet och korta instruktioner. Ofta är lektionerna 45 minuter och uppdelade på tre olika moment. Genomgångarna är inte längre än fem minuter eftersom många av eleverna då får svårt med koncentrationen. Magelungen Danvikstull har utvecklat ett bildstöd för olika lektionsmoment eftersom många av eleverna har svårt med arbetsminnet eller har någon form av språkstörning. Skolan arbetar mycket med kommunikation eftersom missförstånd mellan kompisarna ofta leder till små konflikter. Skolan tränar också eleverna mycket på att förhålla sig till olika saker och därefter reagera på ett mer eftertänksamt sätt.

Skolnärvaro

På Magelungen, liksom på alla andra skolor, är närvaro i skolan mycket viktig. Här träffar den ansvariga läraren sina mentorselever varje dag och en gång per vecka följs frånvaron upp. Om någon elev inte är där på uppföljningen får de ett sms med en tydlig visuell bild. Alla lärare har en mobiltelefon i tjänsten för att kunna hålla tät kontakt med sina elever. Den personliga kontakten mellan elever och lärare är mycket viktig för att kunna bygga upp ett stort förtroendekapital. Jenny berättar att ett motto som Magelungen har är att skolan ska vara en så trygg plats att eleverna ska komma hit när de mår dåligt istället för att må dåligt hemma i sin ensamhet.

”Skolan ska vara en så trygg plats att eleverna ska komma hit när de mår dåligt istället för att må dåligt hemma i sin ensamhet.”

I Sverige råder det både skolplikt och skolrätt. På Magelungen finns ett speciellt hemmarsittarprogram som riktar sig till både föräldrar och elever. Skolfrånvaro är ett symtom på något annat och det är detta som måste kartläggas och behandlas.

Under Coronapandemin undervisade också Magelungens gymnasieskolor på distans och de märkte en viss skillnad i närvaro, elever som haft svårt att komma till skolan satt plötsligt där bakom sin skärm. Men Jenny berättar att distansundervisningen kan ersätta en del av kunskapsuppdraget men det är svårare att arbeta med värdegrundsuppdraget. År 2020 genomfördes en lagändring som innebär att distansundervisning får användas som särskilt stöd under en viss period. Detta passar ofta elever med omfattande behov av särskilt stöd men Jenny är tydlig med att det är oerhört viktigt att befinna sig i skolmiljön för att få vara del av ett sammanhang. Skolan har tydliga krav på eleverna gällande närvaro men utgår ifrån vad individen behöver för att vilja gå till skolan. 

Elevens upplevda studiero

Skolnärvaro är en stor utmaning på Magelungen Danvikstull berättar Helene. Efter år av hårt arbete så ligger närvaron på cirka 80%, vilket är normalt för ett yrkesprogram på gymnasiet. Skolan arbetar aktivt med trygghet, trivsel och studiero. Det handlar om elevernas upplevda studiero och skolan anpassar studiemiljön efter individen. Många elever har exempelvis svårt med ljud, även låga ljud, och andra behöver pyssla med något som ger ifrån sig ljud, för att kunna koncentrera sig. Det är en utmaning!