Vad är ett schema?

Ett schema speglar många delar av skolverksamheten och måste ta hänsyn till många faktorer. Ett schema för skolans yngre år där en klass exempelvis har en klasslärare i ett klassrum och kanske en gymnastiklärare i gymnastiksalen är enklare att lägga än ett schema för en stor gymnasieskola med mängder av ämneslärare, specialsalar, individuella scheman och valbara kurser.

 

Ofta är det klassläraren som lägger schemat för de lägre åldrarna, en ämneslärare som lägger schemat för åk.7-9 och en heltidsanställd schemaläggare på större gymnasieskolor.

Anna i korridor 700.jpg


Vad måste schemaläggaren ta hänsyn till inför schemaläggningen? 

 

Tjänstefördelning 

Innan schemat kan läggas måste rektorn göra en tjänstefördelning. I tjänstefördelningen finns bland annat lärares arbetstid, vilka ämnen läraren har behörighet för samt hur många timmar av varje ämne som behöver läggas ut. Exempelvis kanske en lärare har behörighet för samhällskunskap och geografi och arbetar deltid med lediga dagar på onsdagar och fredagar. En annan lärare har exempelvis behörighet i svenska och religion och arbetar också deltid med ledig dag på onsdagar. Schemaläggaren, som arbetar på en liten skolan med få lärare, kan då inte lägga samhällskunskap, geografi, svenska eller religion på onsdagar.  

Läsårstider 

Läsårstider bestäms centralt hos huvudmannen och dessa tider måste matas in i schemat som en förutsättning för hur många skoldagar varje termin består av. Läsårstiderna består av skolstart och skolavslutning, lovdagar, röda dagar och studiedagar. Även annan schemabrytande aktivitet måste läggas in i schemat av schemaläggaren, exempelvis friluftsdagar och temadagar.  

Salsförteckning 

En salsförteckning behövs innan schemat kan läggas. I salsförteckningen måste det framgå vilka specialsalar som finns för exempelvis kemi, musik, teater eller idrott och hälsa. På en gymnasieskola som har naturbruksprogram behövs även en förteckning över lantbruksmaskiner, tider för sådd och mjölkning av kor. För en gymnasieskola med yrkesförberedande program som Transportprogrammet eller Vård- och omsorg behövs salar som är lämpliga för detta. På många skolor finns det salar som är vikta för en viss ämneskategori och i dessa salar finns ofta material så att lärarna slipper bära det fram och tillbaka.  

Elevregistret – klasser och grupper 

Innan schemat kan påbörjas behövs en förteckning över klasser och grupper. En klass är en samling av elever som har samma klassföreståndare/klasslärare/mentor och läser efter samma grundschema. En grupp däremot kan bestå av elever som valt vissa ämnen, läser sitt modersmål, har specialundervisning tillsammans eller är indelade i grupp efter vilket slöjdämne som läses höst- respektive vårtermin. Alla elever på skolan måste vara uppdelade i klasser och grupper så att rektor och schemaläggare kan avgöra hur många salar och lärare som behövs inför varje läsår. Elever, klasser och grupper kommer från något som kallas elevregistret. Elevregistret sköts både centralt hos huvudmannen och av en skoladministratör på skolan. Här finns alla uppgifter som behövs om en elev som exempelvis adress, vårdnadshavare, behov av skolskjuts, klasstillhörighet och grupptillhörighet.  

Ämnen och kurser - garanterad undervisningstid 

Vilka ämnen eller kurser som skolan måste erbjuda och erbjuder frivilligt måste också finnas listade innan schemat kan börja läggas. På grundskolan läser alla elever ämnen och när det är dags för betyg får eleverna ämnesbetyg. På gymnasiet och vuxenutbildningen läser eleverna kurser och får kursbetyg. Alla elever har en så kallad garanterad undervisningstid som är reglerad enligt lag. Den garanterade undervisningstiden berättar hur många timmar i respektive ämne och kurs som skolan måste undervisa eleven i. Det är viktigt att schemaläggaren tar höjd för fler timmar i schemat än de garanterade eftersom vissa timmar faller bort vid oförutsedda aktiviteter.  

Schemaläggning är ett pussel 

Efter att alla byggstenar till schemat finns så matar schemaläggaren in detta i olika tabeller i schemasystemet. Nu finns det endast ett begränsat antal positioner som varje lektion kan ligga på. Ofta startar schemaläggaren med att lägga ut valbara ämnen och kurser som exempelvis språkvalet, lektioner som kräver specialsalar som exempelvis idrott- och hälsa samt lektioner för lärare som inte arbetar heltid. Därefter fyller schemaläggaren på med andra ämnen och kurser. Schemaläggaren måste också tänka på när på dagen det är lämpligt att räkna matte, vilken klass som ska vara i matsalen vid vilken tid, att eleverna får god tid till att duscha efter idrottslektionen, hur lång tid det tar för lärare och elever att förflytta sig mellan salar som ligger långt isär, när salar är lediga som delas med andra skolor och att lektionerna är anpassade efter skolskjutsarna.  

Varför finns håltimmar?  

Då och då är det oundvikligt att schemat får så kallade håltimmar. Håltimmar står hela tiden och vägen mot elevens valfrihet till de individuella delarna av skoldagen så som vilket språk och vilka valbara kurser eleven valt. Ibland är årskurserna stora och ibland är de mindre. Det året som en stor årskurs går blir skolan mer trångbodd och schemaläggarens frihet minskar. Det finns många förklaringar till varför håltimmar finns och schemaläggaren gör alltid sitt bästa för att undvika dem men ibland är det omöjligt.  

Vad är ett individanpassat schema?  

De flesta scheman är i någon mån individanpassade då eleverna börjar välja spåk och få flera val av ämnen. Men det finns också scheman som är mer individanpassade eftersom eleven har behov av en specialanpassad studiegång. Exempelvis kanske eleven behöver enskild undervisning, särskilt stöd i något ämne eller annan anpssning som gör att eleven ska uppnå kunskapskraven.  

Vad gör en schemaläggare?  

En schemaläggare är mycket upptagen under april-juni och augusti-september. Under april-juni pågår arbetet med nästa läsårs schema. Alla grupper, klasser, lärartjänster kanske inte är klara men schemaläggaren måste ändå börja att lägga schemat och får efter hand revidera när nya uppgifter kommer in. I augusti och september är det läsårsstart och då behöver schemaläggaren ofta flytta lektioner, byta elever mellan grupper, byta salar mellan grupper och annat pyssel. Ibland kan en nödvändig flytt av en lektion ställa till det för stora delar av schemat så att dessa delar också måste åtgärdas. På en skola för de lägre åldrarna ligger schemat relativt fast under läsåret men på en skola för åk.7-9 och gymnasieskolor händer det hela tiden saker under läsåret som innebär att schemaläggaren får uppdatera schemat.  
En schemaläggare som lagt schema på samma skola i många år får en bra känsla för skolans lokaler, vad som fungerar bra och inte. Men en schemaläggare som är helt ny på en skola måste samtidigt som schemat läggs samtidigt lära känna skolans lokaler och hur schemat bäst läggs på just denna skola. En schemaläggare som är helt ny i yrket måste gå kurser och även gärna lära sig från skolans förra schemaläggare. En skola kan med fördel ha flera schemaläggare eftersom verksamheten blir sårbar med endast en schemaläggare.  

Så, vad är ett schema?  

Kortfattat kan man säga att schemat är en spegel av skolans vardag. Schemat gör det möjligt att bedriva skolverksamhet utifrån tjänstefördelning, ämnen och kurser, individanpassning och salar. Utan schemat och schemaläggaren hade inte den moderna skolan fungerat.  

Läs mer om scheman och lärotider på Skolverkets webbplats