Frånvarodebatten har blivit större menar Gustav Fridolin
Den 9 januari 2017 tog dåvarande utbildningsminister Gustav Fridolin emot utredningen ”Saknad” som uppmärksammade elevers frånvaro. Utredningen presenterade många fakta som då inte var lika kända och inledde en process där problematisk frånvaro fick en allt större plats inom politiken, skolområdet, media och allmänheten. Men vad har hänt sen dess?
- Vi beställde den här utredningen då det under en längre period funnits många varningsklockor kopplat till just problematisk frånvaro och då var det inte många som hade kunskapen kring detta. Till exempel vilken mängd olika typer av problematisk frånvaro som existerar och var dessa härleds från för beteenden i botten, säger Gustav Fridolin, lärare vid Stadsmissionens folkhögskola och tidigare Utbildningsminister.
Nationell frånvarostatistik
Sedan utredningen kom 2017 så flera kommuner valt att lägga fokus kring att lösa problematisk frånvaro och även Skolverket har presenterar riktlinjer som ska främja närvaro. Men fortfarande existerar en stor osäkerhet ute hos svenska kommuner och skolor vad problematisk frånvaro innebär, vilka insatser som bör göras och när dessa insatser bör implementeras.
- Debatten har blivit större och man märker att frågan tar allt större plats. Men fortfarande finns en osäkerhet vad man kan göra som huvudman och en bild av vad andra gör. Nationell frånvarostatistik skulle kunna vara ett sätt där staten kan kräva att ta in uppgifter kring frånvaro och på så sätt hjälpa huvudmännen att inhämta information, berättar Gustav Fridolin.
Redan 2017 diskuterades införandet av nationell frånvarostatistik.
- Diskussionen mot extra administrativ börda stoppade då införandet av nationell frånvarostatistik, att inte ställa ytterligare krav på skolan att föra och leverera statistik, säger han.
Förändra perspektivet
De första insatserna som gjordes handlade om ett fokuserat arbete kring Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och speciallärare.
- Vi utökade antalet utbildade specialpedagoger som en direkt insats utifrån utredningen. Just NPF är en av de faktorer som påverkar problematisk frånvaro och här är insatser tidigt viktigt, säger Gustav Fridolin.
Orsakerna till frånvaro kan vara många och det viktigaste för skolorna handlar om att agera tidigt och identifiera begynnande mönster. Ju tidigare insatser görs desto större chans har man att vända frånvaro till närvaro.
- Det är otroligt viktigt att ändra perspektivet. Att titta på vad den faktiska frånvaron handlar om. Att det kan vara den anmälda frånvaron som är problemet inte att barnet skolkar. Diskussionen kring föräldrauppfostran är svår men också otroligt viktig för många gångar blir föräldrarna medberoende, menar han.
Arbeta mot en lösning
Frågan kring frånvaro har fått alltmer fokus och debatten ökar. Den allmänna förståelsen växer, kommuner önskar mer stöttning kring området och politiken ställer högre krav på myndigheter och huvudmän. Men vad är nästa steg mot en lösning?
- Det behövs nås nationella regleringar. Att sätta nivåer som exempelvis procentsiffror då förväntningar ställs att kommuner agerar. Försöka få till något som rektorer och huvudmän kan hålla sig till i arbetet att främja närvaro. Sen behöver man synliggöra problemet med siffor och då behövs statistik, avslutar Gustav Fridolin.
